Deppardag idag. Skit. Jag känner mig helt värdelös och att världen hade klarat sig så mycket bättre utan mig. Orkar inte. Nej, inga tankar om självmord, bara känns så. Sitter och spelar för att tänka på annat. När tankarna dyker upp och jag inte har något speciellt att fokusera på så går dom sällan bort på några dagar.

Jag har iallafall fått må bra i några dagar nu, men idag är det så dags igen. Inatt har man inte heller kunnat sova. Man är ganska less på detta nu.


I överlag så mår jag bättre ändå än jag har gjort på mycket länge. Om det är att sommaren är nära och att det är ljusare längre tid kan jag inte svara på. Något är det väl som gjort att jag mår lite bättre.

Men min ork? Vart är den? Jag orkar inte ta tag i något. Jag hade ju planerat att städa i helgen som var, men det blev inget alls av med den. Orkade bara skura toaletten.

Dålig att få i mig mat är jag också. Äter väl mest middag. Annars inget. Ibland kan det bli lunch eller något innan middage och senare på kvällarna. Jag är dock inte lika sugen på godis etc längre som för några månader sedan- skönt det ändå.

Det "bränner" strax nedanför min högra axel. Blir galen. Bränner och svider. Fy fan! :( .


Sov som vanligt bort hela dagen. Men då var jag vaken hela natten också. Har man inget jobb eller något speciellt att göra på dagarna så blir det ju lätt så. Jag har gett upp mina försök på att få till dygnen rätt.

Någon som vill snacka lite med mig, via msn kanske? Skicka mig ett mail så får du min msnadress - maria@jilina.se

Jag har mest sovit dom två senaste dagarna. Har inte orkat med nåt alls. Fast det med att inte orka med nåt är väl kanske ingen nyhet precis. Jag känner mig extrem nere. Skitjobbigt. Men jag mår ändå liite bättre nu än jag gjort på länge. Ju mer tiden går från december dessto bättre mår jag. Att jag inte tagit detta beslut jag tog i december och hållt det tidigare förstår jag inte. Verkligen inte. Jag har flera gånger sagt till mig själv samt även flera som sagt det till mig, att jag borde bryta med denna person. Inte ha kontakt med denna person alls.  Jag har tänkt på det så många ggr, även sagt det såå många ggr till denna det rör, men inte gjort nåt mer av det. Tiden går, en eller två veckor senare så har jag kontakt med denna person igen.

Jag fattar inte att det nu har gott 5 månader om några dagar sen jag sade upp all kontakt. Ni som följt min blogg vet nog ganska säkert vem det rör sig om tror jag. Det är iallafall en person i min familj och som stått mig nära. Men på senare tid har jag bara kommit på flera saker som gör att jag inte riktigt vet vart jag har denna.


Jag tror det är BRA för mig att bara fokusera på dom personer som vill mig gott och sen också menar det. Personer som inte vill veta ALLT  vad jag gör i mitt liv. Personer som inte ska försöka styra och ställa över hur jag ska bo och hur jag ska LEVA MITT EGET LIV. Personen vill mig säkert gott, men denne bara stjälper mig. Gör mig osäker på mig själv etc.


Det finns EN i min familj som jag är verkligen glad över. Han har hjälp mig mycket. Även FÖRSÖKT hjälpa, men bara det att jag är dum eller ja har varit dum att inte ta emot hjälpen.


Jag försöker så gott jag kan att fixa till mitt liv till det bästa. Men det är inte lätt då man inte ens tar sig utanför dörren utan att man ska få ångest.  Nu är jag bara glad att jag har tak över huvudet och en kille som älskar mig och som jag älskar.

Jag har fått lite problem med pengar med. MMM nu blir väl en viss person glad kan jag tro. Men detta problem beror på att jag 5 ggr tagit sådana där sms lån. Har inte kunnat betala tillbaka. Sen hamna jag hos kronofogden och det gick utför.  Jag och Micke gör så gott vi kan så jag får det betalt det som finns där. Det är inget roligt alls. För vi kan inte hitta på NÅGOT tillsammans. Men. bättre att betala det som är och sen då man är klar med det kunna hitta på nåt kul. Spara lite pengar och dra nånstans eller bara ta in på nåt hotell här i stan.


Uach, fy och blä. Nu sitter jag nästintill och GRINAR. Ska nog ta och göra annat nu.

Fy tusan! Huvudvärk, blir galen. Sitter typ i pannan. Den jobbigasre huvudvärken tycker jag. Tur man klarat sig från att få migrän stup i kvarten iaf. Syrran min hade ju migrän ofta då hon var yngre. Tyckte så synd om henne för det. Tycker ju synd om alla som ska ha migrän ofta förstås.


Jag vaknade upp med huvudvärken, den vill inte alls ge med sig. Har mest legat och försökt sova men har ingen ro i kroppen för det. Har tagit värktablett iaf. så får se om det vill hjälpa.

Kroppen kanske är chockad då jag nu i några dagar bara druckit vatten ist för läsk. Kanske är därför? Jag har inte drukit coca cola på ett par dagar... Jag tror nog det är därför jag har ont i skallen.


Lägenheten är kokhet med, så beror nog lite på det med. Hatar att solen ligger på hela dagarna och att man har en massa stora fönster.


Nä fy, orkar inte sitta mer nu. Gör ju inte saken bättre av att man sitter framför en datorskärm precis.

Mår mycket bättre i dag. Har fortfarande feber, men inget ont i halsen iallafall :) , Dock så rinner det som fan i näsan.. Står ju hellre ut med det än att ha halsont. Fast vem gör inte det egentligen?

Idag ska jag bara ta det lugnt. Spela lite, försöka läsa och se på tv. Kanske det blir någon film med. Vi får se.

Bläh, jag är fortfarande svullen i halsen samt har jag feber. Har inte kunnat sova mkt alls, ligger mest och vrider mig. Kommer nog inte sitta så mkt vid datorn idag heller. Jag ORKAR helt enkelt inte. Hoppas jag mår bättre i morgon iallafall.

Mår inte alls bra idag. Ont i halsen blandannat. Är svullen och alldeles röd- känns som jag har en stor slemklump . Riktigt jobbigt. Micke ringde sjukvårdsuppl. för en stund sen, vi skulle höra av oss igen om typ 3 dagar om det inte gett med sig.

DENNA dag har inte varit rolig alls. Inte för 5 öre. Jag har mått pyton vad gäller mitt psykiska mående. Jag har legat och gråtit flera timmar, fått ett JÄVLA utbrott på Micke bara för att han gick till affärn och då han kom hem igen hade glömt en sak jag bett han köpa. Detta är illa. Mina sk utbrott har ju faktiskt ändå blivit bättre med tiden. Jag har lärt mig att att bara gå ifrån och stänga in mig i tex badrummet en halvtimme, ta ett bad eller en dusch då jag känner det bubbla upp. Stackars Micke som får ta emot allt från mig, min ilska. Den ilska som är riktad mot några andra personer och inte alls honom. Visst kan jag bli arg på honom, det kan jag, men alltså på så sätt dom flesta par blir. Ibland har vi bråkat, eller rättare sagt jag har bråkat med honom, hela dagar. Sen är allt bra igen. Men jag vet att det har med mitt mående att göra. Allt går ut på honom:

De personer min ilska egentligen är till för är :

1, Dom tjejer som mobbade mig då jag gick höstterminen i 7an
2, Snuskgubben som var på mig då jag var 15 ( jag bodde hos honom och hans fru tsm med 2 andra ungdomar)
3, Denne 3e vill jag inte skriva här
4, Samma här, men det är en i släkten. Detsamma gäller ovan.



Jag kasta och slog sönder en massa saker. Jag verkligen hatar då jag gör det. Det bästa ändå i detta med att jag kastar sönder saker är att jag faktiskt blivit smart! Jag kollar vad det är på köksbordet tillex innan jag drar armen över allt så det far på golvet. På så vis så har jag inte kastat sönder nåt jag verkligen vill ha kvar. För jag har förr gjort det, tagit sönder sånt som ligger mig varmt om hjärtat.

Jag mår liite bättre efter att jag fått saker i golvet. Jag vet inte varför, men känner en lättnad. Jag känner mig tom inombords. Jag känner att det är "skönt". Har ju även fått det städat nu haha, vilket verkligen behövdes ska ni veta. Jag Hatar att städa och jag mår inget vidare, ej heller Micke (mkt på grund av sin gikt som sagt var), så det blir att disken ligger ett tag och man orkar inte ta tag i nåt egentligen. Även då man vet ju, att då man fått det fint igen så mår man ju så mkt bättre av det med :)

Imorgon ska jag iväg till HC igen. Ja, ska ringa först och höra om dom på labbet är där innan jag går. Sist jag var dit så fanns det tydligen ingen remiss ( vilket det senare visade sig faktiskt skulle göra) samt att dom på labbet inte var där pga av att dom var på utbildning eller nåt. Jag får komma ihåg att inte äta nåt efter 20 och sen inte dricka nåt efter 21 eller om det var 22? Vatten gissar jag ju att jag må få dricka? Glömde att fråga det ... Detta för att proverna ska bli så bra som möjligt. Om jag minns rätt så var ena provet på diabetes2. Det går i släkten, på pappas sida. Han tror inte att jag har det nu, men med tanke på att det finns på hans sida av släkten så är det ju ganska stor risk jag kan få. Sen är jag ju öveviktig med. Passar på imorgon och höra om jag kan väga mig, så kan dom lägga in det ;). För jag väger mkt mindre nu än sist jag var dit och vägde mig. Har dock hoppat upp och ner i dryga 10kg ett bra tag nu :(. Men jag ligger under min högsta vikt gräns iaf, det är ju bra det :D.


Haha, ni skulle se hur städat det är hos mig. Kommer väl inte hålla länge dock. Sådana stökisar jag och Micke är.



Imorgon eftermiddag tänkte jag göra det mysigt på balkongen/rummet. Har ställt ena bokhyllan där ( hade den i hallen förut men vi kände det att hallen skulle bli större utan den). Ska sätta in böcker så mkt det går i den ( först ut i förrådet och rota fram kartongerna) sen funderar jag på att tillsvidare, innan man skaffat fler hyllor till balkongen/rummet ställa böcker på golvet. Bara det skulle göra det lite mer hemtrevligare känner jag. Just nu är det inget roligt där. Har mest haft det som förråd :/. Hahahaha.


Ja, jag känner mig lite bättre nu. Men men inte helt.

Nu då jag väl äntligen kom iväg så fanns där ingen remiss...Ej heller var det någon där idag på HC som kunde ta proverna. Jaja. Får invänta en ny remiss, har fixat med det redan. Jag blev faktiskt riktigt förvånad över hur lätt det gick för mig att ta mig utanför dörren. Jag kom iväg iaf. NU kan väl EN person vara glad. Denna person vet själv att jag syftar på denne. Ring och fråga igen om jag varit dit idag. Du har min tillåtelse till det. Bara gör det. För jag vet att du vill veta allt i minsta lilla detalj om vad jag har för mig. Yeezez!!

Varför är jag så förbenat nervös för att gå och ta lite blodprover? :( . Det är ju inte direkt så att jag är rädd för att bli stucken. Jag är udda haha. jag tycker nästan om det. Jag må vara väääldigt ensam om det. Detsamma gäller att gå till tandläkaren- jag gillar det. Funderar att fixa tid till gyn i morgon. Måste väl ringa för det. Hade behövt gått och kolla upp mig iaf så. Var som ett tag sen sist. Sist var jag dit för att jag inte haft mens på drygt 3 år- har dock fått igen den nu tack och lov.

Nu har jag gjort det igen. Somnade runt 13-15 tiden och sov till runt 5.30 idag. Skönt att få sova ut egentligen. Får se bara nu då så att jag inte kommer vara vaken hela natten :/. Hade ju tänkt ta mig iväg och ta dessa förbenade blodprover i morgon måndag. Skulle ha gjorts förlängesen egentligen. Bara jag som tycker att det är jobbigt att gå ut och tar evigheter på mig att få modet.

Jag vet att det inte är farligt alls att gå ut. Det är bara nåt min hjärna fått för sig.



Jag har inte alltid haft ett så bra liv. Mobbing och övergrepp. Flyttandes flera gånger. Inte haft några vänner alls...
Finns en hel del att ta itu med faktiskt. Jag har tidigare gått hos en på psykitatrin, eller nja jag har gått flera år. Först på BUP och sen på vuxenpsykiatrin. Jag har inte varit så värst pratglad, så det har ju inte kunnat bli så att jag fått den hjälp jag skulle haft. Det är bra att prata. Jag vet inte varför jag alltid satt där i ena stolen och som en mussla. Jag var väl inte redo.. Var mest pappa och mamma som ville att jag skulle träffa dom jag gick hos förr.

Ja, pappa är den som hjälpt mig att fixa tid till den läkare jag ska till nu. Det är jag riktigt tacksam för. Ska ta och maila honom senare idag om just detta. Jag både längtar och inte längtar till dagen kommer. Längtar för att jag vet att jag nu kommer att få hjälp. Längtar inte för att jag vet att jag måste tala om saker som varit. Kommer att bli riktigt jobbigt ett bra tag, men det får man ta om man vill må bra. Jag är även medveten om det att det kommer att ta ett bra tag, flera år innan jag kommer att kunna få må riktigt bra. Men det är ett steg i rätt riktning iaf :).


Fick en fråga på msn av en barndomskompis om varför jag inte skriver mer här i bloggen om saker som varit, tillex hur mitt liv sett ut och så. Jag kan bara svara : jag vet inte. Men jag har funderat mer och mer på det. På att göra det.

Jag har många minnen. Många småsaker jag minns tillexempel. Jag kommer skriva i denna öppna. Men det tar jag någon annan gång.



Jag kanske gör några st att välja på. Ska även fixa en annan knapp för bloglovin. Kommer lägga upp den jag har nu i varje inlägg i menyn under min bild. Tycker att det är kul att se hur många som lagt till en. Lägg till mig du också. :D

Blir lite depparmat idag, hamburgertallrik. Idag har det inte hänt så mycket, Ja inte mer än att man suttit fastklistrad framför dataskärmen i ett x antal timmar för att man inte skulle missa presskonferensen m MJ. Missade inte. Ska ta mig en paus från datorn nu och äta och se lite på tv.


Jag kan inte rå för att jag är ett så stort fan av MJ att jag deppar ihop helt av att höra detta som sades på presskonferensen för en stund sedan.

Men det var förjävligt kul att se han! Han såg ut att må bra och såg mkt bättre ut än han gjort på mkt länge .


Tur att min kille förstår hur mkt MJ betyder o har betytt för mig i mitt lite väl jobbiga liv. Puss på dig Micke.

Idag har jag feber. Eller ja, jag kände att jag bara blev varmare och varmare för några timmar sen. Sitter och svettas nästan. Huvva. Ont i huvudet har man också. Fast nja, huvudvärk och torsdagar är ingenting nytt alls för mig. Tyvärr. Av nån anledning får jag huvudvärk nästan varje torsdag.

:love:Micke:love: var iväg till sjukhuset tidigare och tog lite prover. Passade på att stanna till vid Kvantum så han kunde handla lite samt hämta ut paketet med min mob. Så, nu sitter man och lär sig nya mobilen. Eller lär sig o lär sig. Känns riktigt konstigt att ha en då man inte haft en på riktigt länge. Det märktes förut då jag skickade några sms hur pass ovan jag egentligen är. Jag menar, jag är en som brukar smsa en hel jäkla massa. Kunde typ sitta och skriva ett sms utan att titta ibland. Så pass mkt sms skickade jag förr.

Jag är nöjd med mobilen, men jag kommer bara ha den tillsvidare. Den känns så himla tråkig faktiskt. Blir en sonyericsson framöver. Denna jag har nu var inte så jättedyr heller.


Ja, jag har blivit utmanad igen. Men det tar jag nåt senare. Nu ska jag ta mig en alvedon och lägga mig framför tvn.


Säger så!

En dag lyckades jag med. Inte längre. Med att ha dygnet rätt alltså. Shit, det är faktiskt riktigt svårt att få till dygnet rätt då man i drygt ett år haft det helt fel. Men, ett nytt försök kommer att göras idag. Jag har nu varit vaken sen i går morse ( från runt 6 tiden). Jag hoppas att jag kan hålla mig vaken så pass att jag lägger mig inte alltför tidigt idag. Runt 20 tiden är bra tycker jag. Men jag lär väl somna tidigast runt 15-16 tiden som vanligt.

Jag tror inte att jag egentligen kan komma att lyckas med detta själv. Jag måste nog ha nån slags hjälp. Jag väntar på kallelsen till den kvinna jag ska börja gå och snacka hos. Jag längtar faktiskt till den dagen, men även så är jag ganska rädd.. Räddsla och oro över nåt jag inte vet vad. Just det, rädlan och oron, är en stor del till att jag inte är ut så ofta på dagarna. Jag gör det bra om jag lyckas gå ut med soporna till soprummet. Ibland brukar jag kunna ta en kort promenad bland husen där jag bor. Men det blir väldigt väldigt sällan.


Ju längre tid det har tagit mellan att jag har gått ut, ju värre har det blivit. Det är inte farligt alls, det vet jag. Jag vet också det att jag tycker att det faktiskt är riktigt skönt då jag väl tagit steget att gå ut. När jag väl kommer in igen känner jag mig stolt.

Det, rädslan att vara ute eller att gå ut är nog en del av anledningen till att jag inte gick på den tid jag hade på psyk strax innan jul. Jag ångrar mig rejält att jag inte gick.


Jag skulle ju ta blodprover med; det sket sig pga av denna rädsla.

Jag vet inte vad jag är rädd för.

Jag har tänkt lite. Jag har kommit fram till att detta med att jag går ut har vuxit eller va jag ska kalla det, fram genom åren. Sen dess att jag var utsatt för övergreppet. Kan det vara det som spökar? Men det skedde ju inomhus.. Kanske inte spelar nån roll.

Då jag bodde hos pappa, där jag bodde nått år innan jag flyttade till eget efter att ha bott på några andra ställen ( bla det stället där jag utsattes för övergreppet) så mådde jag faktiskt riktigt skit. Det var bra att jag bodde hos pappa. Han mer eller mindre tvingade mig ut. Om jag hade varit hemma hela dagen så kunde han skicka iväg mig till affärn så att jag åtminstonde kunde få mig lite luft. Ja, affärn låg ju inte så långt hemifrån men ändå.

Det var en tid då jag gick varje dag ganska långa sträckor. Jag vet inte vart jag fick energin ifrån.


Att jag flyttade till eget gjorde mig lättad. Gjorde mig även väldigt lat. Nej, jag inte speciellt lat , inte då jag mår bra. Jag kände att jag inte orkade och eller ville bry mig i nått. Jag var inne mer.. Nu är jag inne typ jämt. Men som sagt så försöker jag att ta mig ut.


Nu håller jag på o peppar mig att ta mig ut på lördag. Jag måste ju till farmor och fira henne. Jag vill inte svika henne i år igen. Förra året kom jag inte. Det ångrar jag faktiskt.  Jag vet att då jag väl tagit mig ut så kommer jag att må bättre. Jag kommer att klara det. Jag har ju klarat det förut.

Jag måste ju inte gå till henne, även om det inte är så jättelångt så är det och känns det som långt då man sällan rör på sig. 


Just detta att jag inte kommer ut så mkt har varit en stor bidragande faktor till att jag gått upp en hel del i vikt. Ja nu har jag gått ner en hel del. Dryga 30 kg- sista tiden har jag gått upp några kg igen och jag har inte ens orkat bry mig i nåt.


Känner att jag just nu bara vill skrika och gråta.

Vet ni?
Ofta då jag mår skit så vet jag inte varför.- Det gör det nästan ännu värre.

I går gjorde jag nåt jag inte skulle : mailade en viss person jag egentligen inte vill veta av. Jag borde ha förväntat mig det svar jag fick. Vilken stor skit till idiot jag är som ta mig fan aldrig lär mig.
Jag tar det i hemliga senare.

Ja mår faktiskt bättre nu. Ja vet ärligt talat inte varför jag mådde som jag gjorde tidigare idag. Det är det som är det mest jobbiga: Att jag inte vet varför jag mår som jag mår ibland.

Nu som sagt så mår jag bättre. Inte helt bra, men klart bättre iallafall.


Försökte läsa lite tidigare, men kunde inte få nån ro till det. Har hållit på med samma bok ett bra tag nu. har drygt 100 sidor kvar så har väl läst ut den innan nästa vecka, hoppas jag.

Kl 0.00 tänkte jag logga in på internetbanken och betala några räkningar. Bara att jag tänker på det mår jag illa. Kommer bli jobbigt även denna månad. Men det får man ta. Jag har hellre att jag har nånstans att bo än att jag äter dyr mat. Finns faktiskt mkt billigt.

Jag har inget jobb så jag går på pengar från Fkassan. Vilket inte är så mycket. Men, det funkar.


Jag VILL ha nåt att göra. Men först vill jag börja må bra psykiskt.



Jag har tänkt att detta år så ska jag fixa sådant jag skjutit upp länge nu:

Börja och gå till nån på psykiatrin blandannat. Väntar fortf på kallelsen jag skulle få. Får väl ringa och höra.

Näsdta sak är att ta tag i min vikt extra mkt i år. ca .5 till 1kg i veckan. Jag vet att jag kommer att klara det.

Fixa om i lägenheten, dvs : Tapetsera om. nya golv samt om det är nåt mer som bör fixas. Skönt man har en fond som är full. Hur mkt det nu än var i den... Ska kollas upp i varje fall.



Ska skriva ett längre inlägg nån dag här om bla hur jag mår nu psykiskt. Var ett tag sen nu....


Haha, ja jag vet det blev inte så mkt ordning på det jag skrev..