Någon ändring

Inlägget publicerades 2009-10-23 klockan 19:04:52

Kanske dags för mig att börja ta tag i mitt liv och mående. Men viljan finns inte riktigt ? Usch, det är ju bara jobbigt. Men jag vet att det blir bra bara så fort jag verkligen börjat tagit tag i det. Det svåraste är att ta mig ut. Måste börja att komma ut på dagarna, ut och gå minst en gång om dagen.



En jävla känsla

Inlägget publicerades 2009-10-20 klockan 21:36:54

Många gånger får jag en känsla av att vara en börda. Den känslan har jag haft mest hela livet.  Sen jag var kanske 13-14 har jag även haft en annan känsla och det är att nästintill alla ser ner på mig. Jag vet ju att inget av detta stämmer. Det är bara nåt jag har fått för mig, men det är en jävla jobbig känsla. Jag har väl inte egentligen insett detta och tänkt på detta förrän typ nu så ja jag har ju inte fått någon hjälp för detta. Att jag har en känsla av att andra ser ner på mig kanske har mycket att göra med att jag mår skit oftast då jag ska ut.

Jag mår inte bra idag. Jag mår nog sämre än jag gjort på länge. Jag har inte mått bra på flera veckor eller ja någon månad nu. Man frågar mig hur jag mår och jag svarar ganska bra eller hyffsat. Men åh så jag ljuger. Men jag tror ändå att en person, min pappa, ser igenom det.

Den senaste tiden har jag absolut inte haft någon lust till något alls. Jag har inte haft någon ork överhuvudtaget. Har mest bara legat instängd i sovrummet och glott på film eller nåt avsnitt av någon serie eller spelat lite Shaiya. Hade ju kunnat spela sims men den här skitdatorn klarar inte ens av sims 2.

Ska väl fortsätta med mitt nu, det vill säga absolut ingenting.

Jag kommer iallafall att utse en vinnare ikväll :).

Under täcket

Inlägget publicerades 2009-10-06 klockan 01:46:52

I över en vecka nu har jag inte kännt för nånting. Bara ligga under täcket och göra ingenting, typ. Denna dag har varit lite bättre, jag har fått gjort sånt jag skulle ha gjort för några veckor sen. Jag har iallafall börjat med det, alltid något. Nåt annat jag borde ta tag i är städningen, men orken och viljan finns inte där. Jag kan ju inte heller be Micke att hjälpa mig då inte han heller mått så bra och har haft ont i lederna mycket den senaste tiden.

Jag vet inte varför jag haft den här känslan, känslan om att ingenting är värt nåt. Att jag har inget liv ( jo inget liv stämmer ju egentligen ), att jag bara vill ligga under täcket hela dagarna och känner att allt bara är så förbannat världelöst.

Det kommer oftast mot hösten. Iallafall vad jag märkt dom 3 senaste årsen. Är det höstdepression eller är det att det närmar sig december mer och mer? December, den månad jag avskyr och som jag mår som sämst under sen jag var nyss fyllda 15 år...


Jag vet inte jag, men det är en jobbig känsla.

En känsla av hopplöshet.

Jag känner för att gråta, men jag kan inte. Jag vågar inte. Varför jag inte vågar? Jag vet inte.

Vad är det med mig idag?

Inlägget publicerades 2009-09-10 klockan 15:08:25

Denna dag  är allmänt konstig. Eller snarare så är mitt humör och mående konstigt. Ena stunden är jag på skitbra humör och känner att jag mår bra och sen nästa så är jag på pisshumör och mår piss. Jobbigt om inte annat. Aja, lär väl vara för att det är dags för "den tiden i månaden" om någon dag igen. Fast jag brukar alltid få sån magvärk annars.  Jag hoppas att det är därför och inget annat. Psykiskt alltså. Men men, det lär väl vara det sistnämda.  Synd om Micke iallafall som får ta skiten hehe. Fast han är ju ganska van vid det här laget. ;)






PS. Jag önskar att jag hade lättare för att sätta ord på hur jag mår etc.



Svar till:
Mimmi om Rens och några bilder:
När kommer svaren från frågestunden?

-

Det kommer snart. Jag har bara inte orkat sätta mig med det än. Även glömt bort det. Men det kommer. Dock var det ganska få frågor med.. Men som sagt var så kommer det snart.

En fråga till er

Inlägget publicerades 2009-08-21 klockan 07:32:27



Ska jag bara låta det vara det här med att försöka få rätsida på dygnet till dess att jag börjat gå till nån och få proffisionell hjälp eller ska jag fortsätta testa?

Lite om nu och lite om då.

Inlägget publicerades 2009-08-19 klockan 14:00:17

Detta är ett ganska långt inlägg, så ni vet.

Jag är såå glad över att jag har Micke. Jag är såååå glad över att han hjälper mig så mycket han kan genom ett betala en del av räkningarna och ser till att handla så jag har mat. Han behöver inte göra detta då vi inte bor tillsammans, men han älskar mig och gör det därför. Ja han har sagt att det är anledningen. Vad hade jag gjort om jag inte hade honom ?  Jag hade ju varit helt pank och inte haft mat alls hemma. Jag vet inte ens om jag hade tagit modet till mig och kontaktat soc för att få pengar så jag klarar mig någorlunda.

Det har ju inte ordnat sig än för mig med pengarna från fsk. Kanske hade det väl tagit någon eller några veckor till bara om jag hade varit iväg till läkaren på den tiden jag hade fått. Men nu är det inte så. Jag hoppas att dom tar tag i ärendet såfort som dom fått läkarintyget. Jag orkar inte håll på så mycket längre och vara pank och leva änn mer snålt än jag i normala fall gör.

Den 27 ska jag tydligen få pengar igen, jag brukar annars få samma dag som Micke. Nämligen runt den 18e varje månad. Jag kommer få från soc även denna månad. Jag antar att dom går in och hjälper med hyran även denna månad.

Usch, mår egentligen bara dåligt av att tänka på pengar. Hade man haft ett jobb så hade man kunnat slippa sånna här strul, men nu är det som det är med mig. Jag kommer inte börja jobba förrän dess att jag gått till K eller nån och snackat ett bra tag. Eventuellt att jag hunnit börjat med någon medicin innan med. Nån som får mig att må bättre. Jag antar att det kommer att bli en hel del pillerknaprande för mig framöver- men hellre det än att må skit! Nackdelen är ju att det finns ju så mkt biverkningar. Jag åt ju Zoloft ett tag. Dom funkade inte alls för mig. Visst, lite skillnad blev det men ingen nämnbar. Jag gick upp i vikt då jag åt dom. Ok, jag gick ju upp och ner i vikt mest hela tiden även innan jag tog dessa men ändå. Jag slutade med dom. dock så slutade jag självmant. Jag slutade bar att ta dom. Jag tror inte att pappa brydde sig så mycket i det annars hade han ju sagt nåt. Jag har även för mig att det var han som sagt att dom inte hjälpte mig så mycket.

Jag vet att det finns en himla massa andra mediciner därute, nån av dom kanske funkar perfekt för mig. Vem vet?

Jag vill ju må bra. För om jag mår bra, ja då kommer jag ju även orka med att verkligen ta tag i min vikt mer och även orka BRY mig mer i så mycket annat. Mår man inte bra, speciellt jag, så blir det lätt att lägenheten bara blir en enda röra och ibland har det hänt, jo jag erkänner nu, att jag inte har duschat på nån vecka. Jag har helt enkelt bara inte brytt mig ett skit i någonting. Det är ju tur då sådana gånger att jag aldrig är ut.

Då jag mår bra, ja då kan jag duscha två gånger per dag istället. Kan även hända att det blir ett långbad emellan. Apropå att duscha. Då jag låg på 5an ett tag under jul och nyår för en hel del år sedan så duschade jag flera gånger per dag. Det var itne för att jag kände mig äcklad eller så. Det var nog mer att jag ville få tiden att gå. Tänk dig själv att ligga inne under jul och nyår. Ingen höjdare alls. Jag mådde nog mest dåligt då jag varit där några dagar över att jag itne fick fira jul med syskonen.

Visst var det skönt ändå att vara utan för jag verkligen avskyr julen. Julen innebär ett helvete för mig. Alltid är det nåt jag blir sur eller ledsen över. Besviken. Det blir bråk.  Sist firade jag jul ensam med Micke. Det var enormt skönt ska ni veta.

Jag ahr så mycket att skriva om detta. Jag vet inte om jag ska ta det i ett inlägg nu bara eller om jag ska dela upp det. Det kommer ju bli ganska långt.

Ni får bestämma om ni vill veta  mer helt enkelt.







Btw! Jag vet att det är många negativa inlägg hos mig, men det får ni ta. Många av er har nog fattat att jag är deprimerad och får ångest. Även , jag vet inte om jag kan kalla det riktigt för det egentligen, så lider jag av socialfobi. Att jag inte vet om jag ska kalla det för det beror på att ibland går det så bra för mig att gå ut och ibland inte alls.  Men det kanske kan vara så?

Du som läser detta och lider av socialfobi eller känner igen dig just i detta att ibland går det bra som tusan att gå och och ingen ångest får man och andra gånger så mår man riktigt dåligt kan väl lämna en kommentar eller maila mig. Maila gör man genom att klicka på bilden med "maila" på i menyn. Det skulle nog vara bra för mig och få prata med någon som känner igen sig i mig. Kanske vi kan stötta varandra.

Jag kommer skriva om min skoltid, övergreppet och lite annat om någon dag eller så. Övergreppet har jag skrivit om en del gånger men jag känner att det kan vara bra att få skriva om det igen. Jag känner att jag vill dela med mig av det som hände mig. Kanske det hjälper andra. Vem vet.

Bläh!

Inlägget publicerades 2009-08-17 klockan 23:09:33

Jag har fått fel på dygnet igen. Hatar detta :(.

Mitt psyke är stört!

Inlägget publicerades 2009-08-08 klockan 11:43:19

Jag ville åka in igår, men så vaknade jag upp med migrän ( brukar inte ha det men har blivit mer och mer ) och enligt Micke var jag alldeles likblek. Jag vet inte jag, jag tror bara att det är mitt psyke som är stört! Det spelar med mig eller vad jag ska säga. Irriterande är det allt. Varje gång jag ska iväg och göra nåt, typ till läkarn eller hem till pappa så får jag huvudvärk och jag mår skit dagen/kvällen innan. I torsdags mådde jag som vanligt skit. Kände mig allmänt frustrerad och irriterad och jag blev arg- Micke fick ta emot mycket skit från mig. 

Jag var, innan jag lade mig och somnade, riktigt taggad på att åka in till psykiatrin. Jag hade ställt kl på 11.00 så jag skulle ha tid på mig att få mig nåt att äta och göra mig iordning.


Men inte då :(.

Då jag fått en tid eller att jag ska träffa nån vän etc så känner jag att jag verkligen vill och att det kommer att gå jättebra, men som sagt var.

Jag tror att min huvudvärk igår inte var annat än mitt djävla psyke!

Det finns ju en del anledningar till att mitt psyke beter sig stört också.

Vad händer då?

Inlägget publicerades 2009-07-25 klockan 12:24:14

Jag har varit trött som f*n den senaste  veckan. Jobbigt. Igår låg jag till sängs mest hela dagen. Orkade inte med någonting alls. Jag hade tänkt gå ut till förrådet och leta efter dom böcker om MJ jag har, tänkteta o läsa dom, men blev ju inte av igår alls. Så ska ta tag i det idag/ikväll. Vill ju helst ha sådana böcker jag är extra rädd om, inne i lägenheten.

Ja, jag lade mig i sovrummet och somnade runt 12 tiden igår kväll.

Jag undrar jag vad det är med mig. Kan det vara att jag är mer deppad än jag tror att jag är , o det visar sig i att jag är så förbenat trött? Ja eg vet jag ju varför jag var så trött förra helgen.. Den tiden i månaden. Blir alltid så trött då.


Det ang mer-trafik har fixat sig iaf. Kontot mitt där är aktiverat igen. Tack!

Fick råd ang axlarna

Inlägget publicerades 2009-07-16 klockan 09:13:12

Snackat med en distriktssköterska nu. Rådet för mina axlar var att jag inte skulle sitta så mkt vid datorn ( lycka till Maria lixom haha), gå upp och sträcka på mig lite då och då. OM det inte gått över till hösten så tyckte hon att jag skulle gå till en sjukgymnat. Ja, vi får la se hur det kommer bli. Micke ska köpa voltaren så jag kan smörja imorgon iaf . O jag ringde själv denna gång. GRATTIS MARIA! Det är faktiskt en stor bedrift för mig att ha ringt. Men kunde jag snacka med dom som satt på nyhetsmorgon så kunde jag likaväl ringa HC med ;) . Ok, det var ju tv4 som ringde upp mig , men ändå.

Boka tid

Inlägget publicerades 2009-07-16 klockan 02:16:26

Imorgon blir det till att boka tid på hälsocentralen pga mina axlar. Ni vet, det lixom bränner/svider/nyper till i båda axlarna. Väldigt varmt där också. Är less på detta nu.

Häxa

Inlägget publicerades 2009-07-14 klockan 22:15:25

Det har flyttat in en häxa hos mig. Hon försvinner om några dagar...



Vill inte ut idag...

Inlägget publicerades 2009-07-11 klockan 13:30:07

.. men måste. Jag orkar inte med någonting. Jag mår för dåligt. Men vill inte svika pappa genom att inte komma till honom då det var bestämt. Vid 15 ska jag vara där, så är ca en timma till jag måste gå. Usch, detta kommer bara bli jobbigt.


Skit mår jag för att jag bråkat med Micke. Jag känner det som att han inte riktigt förstår mig än och inte heller förstår att han INTE bor hos mig. Han är här 24/7 o det tär på mig så nåt i..Han bryr sig inte förrän jag lackar ur rejält, vilken brukar vara efter typ två veckors tjat över att jag vill att han ska dra å låta mig vara själv.


Ibland undrar jag...

Mina ord, mina tankar ( RIP MICHAEL JACKSON )

Inlägget publicerades 2009-06-28 klockan 01:11:22

Tidigare idag, lördag, snackade jag med mamma min. Det var jag mycket glad över. Hon finns där för mig att dela min sorg. Känns riktigt skönt. Pappa ringde också. men då sov jag. Jag ska ringa han i morgon.

Mamma var riktigt orolig för mig. Att jag skulle ha deppat ihop helt. Min syster, bror och pappa är nog så lika oroliga gissar jag. Tänker på mig.

Inte så konstigt heller då min familj fått leva med honom i större delen av mitt liv. Blir 26 i år, har lyssnat på honom sen runt 6-7års åldern. Han har lixom bara funnits där jämt för en. Jag har pratat mkt om honom, försvarat honom etc. Till leda för pappa min iallafall haha.  Men iaf. Jag har inte varit med om att nån i familjen/släkten eller nära mig dött och känns det SÅHÄR för en då en kändis dör, hur tusan kommer jag då känna då en jag känner dör?
 Han kommer man ju kunna få lyssna på och se på dvds etc fortf. men vetskapen av att han, denna perfekta underbart fina varelse jorden någonsin har skådat dött.. Jag finner inga ord!

Jag har inte orkat sätta igång en dvd med honom än. Jag har bara orkat med att lyssna på musiken. Satte igång Dangerous albumet tidigare på ganska hög volym genom stereon för ovanlighetens skull. Jag lyssnar annars bara genom datorn nu förtiden. Jag ville på nåt vis visa grannarna att dom har ett MJ fan boendes i huset. Om dom nu inte fattat det än vill säga ;).

Jag får se om man sätter igång nån live dvd imorgon då det hunnit lägga sig lite till.







På facebook har jag fått medelanden från bla 2 väninnor till min mamma sen ett bra tillbaka. Lena och Sisko. Dom hade tänkt på mig då dom  hörde nyheten. Samma gäller några andra, bla en jag är sen länge vän med på lunarstorm. Otroligt gulligt av dom att tänka på mig.

Har även fått mail av pappa som frågat hur jag mår samt lite länkar.

Kommentar här i bloggen av min bästa vän som undrar hur jag mår. ( det står i kommentaren varför hon inte kunnat kontakta på annat sätt för den som undrar).

Om det finns någon från Östersund som kikar in här och är ett fan till MJ - skulle vara kul att ses på stan något, ta en fika och bara prata Michael. Skulle vara bra att dela sorgen för någon som vet hur man känner just nu.

MJ tribute

Inlägget publicerades 2009-06-27 klockan 23:17:37


Vila i frid King of pop

Inlägget publicerades 2009-06-26 klockan 04:14:05


1958-2009




Jag gick och lade mig runt 0.00 tiden igår. Min kille väckte mig efter en liten stund o ville att jag skulle komma till datorn och läsa . Var nåt om MJ. Jag tänkte, vad är det nu för skit som det ryktas om.. avfärdade i några min. Valde att kliva ur sängen av ren nyfikenhet. Min kille visade på både expressen, tmz och aftonbladet. jag valde att slå på CNN för dom tog säkert upp detta. o det gjorde dom ju. Jag har suttit hela nattet och tittat på CNN och BBC om vartannat. Har inte kunnat slita mig. Jag har gråtit så häftigt att jag knappt fått luft. Skakat. Chockad. Mår inte alls bra nu. Detta är så oerhört tragiskt. Jag kan inte sluta tänka på detta med konserterna. Man tyckte det var så roligt då han skulle ha presskonferensen för några månader sen, att då han hade den, då han kom ut på scenen berättade att han skulle hålla ett antal konserter på o2 Arena i London.  Lycka och nu: KRASCH!

Han fick ändå dö i vetskapen om hur omtyckt han egentligen är.


Detta datum kommer jag aldrig glömma. detta datum då min största idol gick bort.












Jag sörjer världens bästa entertainer genom tiderna. Min idol.


Michael, my love my all. FOREVER AND EVER

R.I.P Michael Jackson

Inlägget publicerades 2009-06-26 klockan 01:13:32

Michael Jackson är död. Min största idol Michael. Detta händer bara inte. Jag är i CHOCK.

Jag hoppas du,Michael, får det bra där  du är  nu.






R.I.P

En del av varför jag mår som jag mår psykiskt

Inlägget publicerades 2009-05-29 klockan 07:07:45

Detta blir långläsning, bara som en liten varning alltså-

Mhm. Jag visste att det skulle bli såhär- ja vaddå undrar väl ni. Jo, att jag inte kunnat sova på hela jävla natten. Det har blivit så för mig nu dom få gånger jag ska göra något dagen efter. Ja, som tur är så ska jag och Micke inte iväg till pappa mig förrän runt 18.30 så jag hinner nog få mig några timmars sömn ändå. Men det är ganska jobbigt. Jag vet inte alls vad det beror på att det blir så för mig. Jag är jävligt less på detta. Jag är less på mycket för den delen. Att jag tillexempel inte har något som kan kallas för ETT LIV är ett exempel på vad jag är less på. Ja, jag vet att det bara är jag som kan se till att få någon ändring. Jag har fått förfrågan flera gånger om att få börja gå till någon och få hjälp. Den hjälp jag behöver. Men jag gör mig själv illa hela tiden. Jag hade en tid hos en kvinna innan jul, ja jag tog mig inte iväg dit. Jag struntade i det. Jag blir så ARG på mig själv som inte tar EMOT tacksamt den hjälp som jag erbjuds att få. Det är stor chans att dom inte kommer orka hålla på hur länge somhelst gissar jag.

Någon dag kommer jag nog påstarta mitt nya liv. Men för att det ska bli så då måste jag ju själv INSE att jag BEHÖVER hjälp. Hjälp med mitt psykiska mående blandannat- mycket av att jag mår som jag gör är att jag tänker tillbaka mest på den tid som var allra jobbigast då jag bodde hos den första "familjen" (fosterhem är inte rätt ord , minns inte vad det hette). Det var riktigt jäkla bra hos dom i början.  Men sedan så hände det något, jag vet inte vad, och allt förändrades. Jag började att vara rädd för mamman i familjen. Jag tyckte att det verkade som att hon var sur på mig hela tiden etc. Det var riktigt jobbigt ska ni veta att gå där i något år och vara rädd. Att knappt våga gå på toaletten som låg på nedervåningen och jag hade mitt rum på ovanvåningen.

Sen var det ju den mobbing jag var med om på höstterminen av 7an. Mest hela klassen var på mig. Även en eller några från en annan klass, 7or även dom. Speciellt en var på mig. Jag var rädd som fan för henne. Det som gör saken ännu värre är att hon bodde på samma gård som mig. Jag vågade inte vara ute mycket och drog igen alla persienner i radhuset där jag och pappa bodde tillsammans innan jag flyttade till familjen ( som jag skrev lite om längre upp).

Jag flyttade strax efter jul till familjen  och fick fortsätta 7an i en annan klass och på en helt annan skola. Det var riktigt skönt ska jag säga. Jag fick två vänner ganska snabbt. En av dom visade sig vara av den sorten som ljuger och stjäl så vänskapen varade bara i några månader.

Efter skolavslutningen och då sommarlovet började, ja det var väl 2007 om jag minns rätt, så flyttade jag med den familjen jag nu bodde hos så jag nu fick börja på ännu en ny skola då jag började 8an. Ja, det gick väl bra hela 8an. Inga toppenbetyg men det hade jag inte sedan innan heller för den delen. Jag kände mig utstött men inte direkt mobbad. Hela 8an gick jag på den skolan.

Dags för sommarlov igen. Nu skulle jag få flytta dryga 26 mil från lilla Östersund till ett annat hem, minns inte vad det kallades heller. Vi var egentligen 2 tjejer och en kille som bodde där samt mannen som vi kallar B och kvinnan som vi kallar U. Jag hade det bättre där än jag hade haft det på riktigt länge. Jag fick må BRA. Jag har ju under min uppväxt haft mina sk utbrott en hel del gånger, men kan inte minnas att jag hade några där- kanske något enstaka. Det var skönt att få kunna bo in sig och lära känna dom andra som bodde där. Mjo förutom tjejen som var något år äldre än mig. Hon stack iväg för några månader till sin mamma i sitt hemland. Kom inte tillbaka till Sverige igen. Jag vet inte varför. Himla jobbig tid detta för hon var förlovad med en kille som B var kontaktperson till. J som vi kan kalla honom saknade henne så mycket så han höll på att gå under. Det var jobbigt att se faktiskt.

Sommarlovet var slut och jag skulle börja på ännu en ny skola. Jag hade det bra där, trivdes i klassen och fick en helt underbar vän första dagen faktiskt. Vi höll ihop tills det att jag var tvungen att flytta igen. Jag har skrivit tidigare om detta som gjorde att jag fick flytta. Eller snarare, jag FLYDDE hem till mamma.

B var på mig sexuellt någon vecka efter det att jag fyllt 15 år. Det var inget fullbordat samlag, men det var nog ändå det som hände. Sedan att jag fick se ut från mitt sovrumsfönster hur han försökte gasa ihjäl sig. Jag önskar ofta att han gjorde det. Han var för feg det jävla äcklet. Hade ringt sin fru och berättat. Hon kom hem från jobbet. Fixade med ambulans till B. Kom upp till mig och sa saker som jag inte har en aning om. Jag var som borta. Hon ville iaf att jag inte skulle tala om för någon om detta som hänt för då skulle dom inte få ha någon boende hos sig igen.

Hahahahaha, fy fan vilken idiot eller hur?

Det som sitter värst i mig är den blick jag fick motta från B då han skulle sätta sig i  ambulansen och dessförinnan då han bad mig om förlåtelse innan han gick ut för att gasa ihjäl sig...

Jag bodde hos pappa sen och gick ut 9an på samma skola jag gick 8an i. Men jag var inte på skolan hela tiden utan jag fick vara på ett ställe som BUP har ( tror jag? ) där jag fick hjälp, En hjälp jag annars inte skulle få i skolan.  Jag var där några dagar i veckan och resten på vanliga skolan. Då jag kom tillbaka så fick jag börja i samma klass som jag gick 8an i.. Jag kände mig aldrig riktigt välkommen tillbaka. Var ju utfryst innan så var trodde jag, egentligen?

Ja, sen så har det varit som det varit. Sen jag flyttade hemifrån så har det mest gått utför med mitt mående och även min vikt. Just vikten har jag faktiskt lärt mig att leva med, lite iallafall. Jag vet att det krävs en hel del för att jag ska gå ner allt jag måste. Men 25 kg är ju inte fy skam att börja med. Dock har jag nog gått upp igen en del kg. Jag äter inte regelbundet, men jag äter inte så dålig mat heller. Eller jo ibland blir det väl så. Men jag tror att det finns flera saker som gör att jag är överviktig. Javisst, mat. Men jag äter faktiskt MINDRE än jag gjorde då jag bodde hos pappa. Jag får inte ens i mig all mat på tallriken allt som oftast- även om jag inte ätit något på hela dagen. Det kan vara veckor jag faktiskt bara dricker läsk- men sen går det hela veckor det bara är vatten. Jag äter nästintill inget bröd - bara någon gång i månaden då jag o Micke gör oss några goa baguetter. Men vafan, skitsamma. NU är det som det är!

Och min rädsla för att gå ut, det finns nog många faktorer som ligger till grund för den. Kanske den började utveckla sig då jag var mobbad som allra värst och den "ledande" bodde på samma gård som mig.. Vem vet.


Nu ska jag försöka sova lite, några timmar iallafall. Har satt mob på ringning runt 17 tiden. Somnar jag snart så får jag ju välbehövlig sömn. Jag vill inte skjuta upp ännu en gång att gå till pappa- FÖR JAG HAR SAKNAT HONOM OCH JAG FATTAR INTE HUR TRÖG JAG ÄR SOM INTE BARA GÅR DIT IBLAND. Det är SÅ NÄRA TILL HONOM FRÅN MIG. Nu är det ju som det är.

Natti natti på er. Eller snarare godmorgon.


Som sagt, ber om ursäkt för denna långa läsning. Men det får ni ta och det är inte snack om mode eller annat skit. Eller jo skit är det ju men det är mitt liv , så som en del av mitt liv har varit. Resten kommer jag att ta i den låsta bloggen framöver då det finns personer jag vet som läser den här och som jag inte alls vill ska läsa resten av det jag vill få ur mig.

Vi säger så.
Skriver ikväll någon gång.

Ovanlig vecka för mig

Inlägget publicerades 2009-05-28 klockan 19:27:03

Jag varit ut ovanligt mycket dom senaste dagarna:
I lördags så träffade jag ju B3tty och hennes sambo.
I måndags skulle jag ju till HC - men det sket sig ju som vanlig = huvudvärk och ingen lust med någonting alls.
I tisdags följde jag Micke på affären.

Igår sov jag hela dagen, kan väl bero på att jag drack mig någorlunda full i tisdagskväll på drygt 6 cider ;). Mådde inte alls bra kan jag lova. Mår fortfarande lite dåligt efter det. Jaja, händer ju så sällan nuförtin att jag dricker alkohol så gör ju inget alls.

Kan låta som inget märkvärdigt alls- men det är en riktigt stor bedrift för mig ska ni veta, speciellt ni som inte följer min blogg. 

I morgon runt 18.30 så beger jag och Micke oss till pappa mig. Han ska bjuda på middag. Inget märkvärdigt, som han alltid säger. Vi får väl se. Alltid blir det något gott. Jag har faktiskt bara ätit en sak han lagat till middag som inte alls var gott och det kommer nog jag och pappa komma ihåg länge haha. Han köpte Fransk löksoppa - sådan där på pulver.. Den var inget vidare alls. Fy och bläh. Det ska iaf bli gott med hemlagad mat, det äts alltför sällan hos mig.

På hemvägen så får vi se om man stannar förbi ett tag på La Bomba ( lokala stället) och tar oss en cider/öl eller två.

Idag blev det iaf potatisklyftor med fläskottletter samt en klick turkisk joughurt blandat med thai chili till middag. RIKTIGT gott!

Natti natti

Inlägget publicerades 2009-05-26 klockan 21:16:50

Ja, det är ganska tidigt men jag säger godnatt nu till er som läser. Jag har varit vaken sen igår morse. Har dock slumrat till lite då och då i korta stunder. Jag tänkte att jag " gör väl ett nytt försök att få rätsida på dygnet". Vi får se hur det blir med den saken.

Har ni sett bilden i browsern, fjärilen? Lade till tidigare idag. Designa din blogg är verkligen en bra sida för alla som inte är så hajj på det här med bloggdesign, eller ja koder överhuvudtaget. Jag använder mig av den sidan ofta - vilket jag nu också gjorde i och med att jag lagt till bilden i browsern. Ja, den bild som är bredvid hemsideadressen för er som inte förstod.


Nu ska jag lägga mig i min nybäddade säng ( nyduschad är man också) och se klart DH. Sen läsa lite, om jag inte hunnit somna vill säga.

Godnatt!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0